Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––»7
©ch vinnftens trollflaf bryt nr egennyttan hand,
Meil faktmod dämpa haters I > ra nil,
Och famla (plitets barn kring dina h.lrars fana :
G&r alt — Men ödet afgjordt dr.
Det ftörtor Engelbrecht, fafl han förmåga bär,
At ftaka ut et ma I för fina tiders fafa;
Men det befkvddar Gu[iaf Vafa —
Howerm, hjeltediktens far,
Föraktets njugga fkaif lians fa in tids åtgärd var,
Ocli aldrig trodde lian i t-retti leders dagar
Ej blott at vara til, men äfven (lifta lagar.
Men Voltaire fangens lön uti fin ungdom fär,
Och utaf bifall kjuft, och utaf (känker riktad,
Han glad och lekande til rygrets tempel går,
f.ikvfil den pyramid, hvarpå hans urna (Hr,
Kan hända förft (kall finnas fvigtnd.
Förkråflsad, forgseii, arm, och titan verkningskraft
Skall en, ined högtla rätt at ljus och nytta gifva,
I tiden gäckad bli, och fadau bortglömd blifvaJ
Ty ban blott dygderne men aldrig lycka haft.
En annan deremot, med mindre fjlleiis ftyrka
Skall ftorverk föra lit, ocli fkapa fig et namn.
De bägge ödets bifall yrka.
En förr, den andre fent fkall fly i glöinfkans famn*
Ack! lagom: — Ät det rätt at månfkjor lyckan
dyrka ?
Af Fårfynen lika lott
Af förmåga, ej af lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
