Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 1 ■■
Han fträckte ej fir hopp for vida|
Alen lärde fig at nöjd förbida
Sin lott, i kraft af Himlens dorn.
Men fen han uti fred och trefnad,
En längd af år lörfvinna fett,
Och bljfta tiden af fin lefnad
År Dygdens öfning verkfam gett,
Och fugtat jorden med fin fvct,
Hvad iorge moln lå häftigt hölja
Hans fyn! Skall ödets bitterhet
Hans dygd och ålderdom förfölja,
Och döden utan fkonfimhet
Den grymma härjnings - lagen följa?
Han i fin ålders fena höft,
Ryckt från des ömhersfulla bröft,
Sin öma maka fig förlvinna,
Och hfinnes dygd i Himlen finna
För jordens lidande en tröft.
Nu eniam , forgfen, öfvergifven,
Med matta fteg ban vandrade1}
Hans fordna ro förbytt var blifven
I faknad, forg nch lidande;
Men Himlens vilja undergifven ,
Han likväl aldrig knntade;
Och tackfam åt fin makas minne
Gick han at gräta vid des graf,
Och af den rår han hlnne gaf
Fann Iter tröft uti fit finne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
