Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarmed, i himlens namn, fom tolk af fridén
hud,
Han död och fafa ipred ibland et folk, fom
kände,
Blott af förlkräckelTen, hans Lära och hans Gud;
Som flcöldat jordens barr, ehuru födde Bröder ?
Med afiky root hvaran, i hopp om himlens nåd,
Och gifvit dem i arf, dl mänfkligheten blöder,
För Vishet — högmodet, för Mildhet — ö[.
verdäd. —
Dig, heliga Förnuft! en främling uppå jorden,
Dig trodde mänfkan fift, och Dig bon mifslror än,
Den ena Fördomen den andras fkrärk är vörden)
Och Ljuset, nylig tändt, har altid fläckts igen,
En orklös myndighet, i mörkrets fvepning vördad;
Et grymt fanatilkt nit för fädrens tänkefätt;
Och bofvari egen vind, med rings möda ikördad;
Och Rädslan, fånigt väckt mot Allés Mänlko-
rätt —
Se där — de Ledare, fiàn Stambouls rika ßrän-
der,
Til Limas kuft, beflänkt af köpla (Ufvars blod,
Som mänlkan vilfefört, och fkakat alla länder,
Fördrifvit Lugn och Dygd , och tändt revolten
mod.
Och än —• i denna (lund — dS Sanningen
förklarad,
Ur dimmor ljungat fram i kjufande behag;
Di Fogligheten blir af Snillets röd förfvarad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
