Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
mera beqvSm och maklig, lefnad, eger mer»!
omvexling i fornojelter, an den vanlottade;»
fi återftä likväl Innu i fjälfva nöjets ogon-l
blick pligter at fylla, pligter emot ofs fjäl|. I
va och våra likar. Man år fkyldig fig fj<df,|
at vålja de nåjen, fom äro de renafte ochF
fullkomligafte, fom ej följas af ledsnad eller
änger. Skulle dl ej den rike kunna
fot-fkaffa fig fannare nöjen àn Spelets, han,
lom för fit guld kan begagna alla tilfållen?
Skulle icke han af naturens fkonhet och
pragt, af Li-.reraturens och Konfternes
ge-nom upmunrringar framkallade mnfterverk,
af flitens nya fkördar, beredde genom hans
omforg — fkulle han icke af alt detta
kunna hämta anledningar til des ådlafle glädje;
och kunne vi föreflälla ofs denna glädje II
tröttande, at den någonfin behöfde afväxlas
ge-rom Spel? Nej — för den rike öpnas de
tal-rikafte tilfållen til Sällhet, om han endaft
förflår at nyttja dem ; men om han icke
det gör, må han då Spela, och derigenom
gifva tänkaren fkål ^t beklaga hans förftånds
fattigdom.’ Naturen, konfterne, leäuren och
välgörandet äro outöfliga källor til förnöjel»
fe. De äro öpne för hvar och en, och den
f®m genom fin rikedom fått rättighet at
hämta mycket ur dem , år föraktlig om han
förlummar der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
