Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Tidskiftet. Nattliga äfventyr - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än löjtnanten med blixtens hastighet gjorde loss
och stötte ut båten, en signal så qvickt och
väl uppfattad af hans tjenste-ande, att
årbladet nästan i samma sekund höjdes mot den
nattliga himmeln.
“Fort, Österberg, tillbaka åt tulljakten! Eld
i kaminen, ljus på bordet, fram med hvad huset
förmår — och när du väl sett patron till godo
i ruffen, så stäng dörren och var gesvindt
tillbaka!“
“Herre,“ skrek köpmannen från båten,
“sådan erkekanalje som ni är fins icke maken
till! Men befall båten tillbaka, så vill jag göra
upp på hvad vilkor som helst.“
“Jag tackar, tackar oändligt för
frikostigheten,“ ropade Petter Gran, under det båten
med allt hastigare och hastigare fart aflägsnade
sig, “men man gör sin skyldighet, om det än
går en aldrig så nära till sinnes!“
Sista orden af dessa smädelser hördes
emellertid likå litet af köpmannen som löjtnanten
kunde höra de utrop, hvarmed denne gaf luft
åt sin gränslösa harm. Men Petter Gran såg
att, ehuru patron Holmer icke var känd för
särdeles manhaftighet, han likväl ej syntes hugad
att utan strid sälja sin frihet på en så oläglig
stund: han tycktes brottas med Österberg om
årorna, men då båten dervid hotade att göra
öfverhalning, blef det tydligt att han gaf vika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
