Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
när vi lågo utanför Gibraltar? Jag har sjelf
hört den af löjtnant V., och han är en så
dugtig pojke att hvart ord, som han säger, kan
man ta för bok-ord.“
“Åh, käre farbror, nog hörde jag lite
glunkas om det der, den morgonen då Georg
återkom och fick sin ranson af rektifikatorn, men
rätta sammanhanget har jag ej reda på!“
Stormbom fyllde hornet och tumlarne, och
lutande sig något tillbaka mot väggen, började
han sin historia:
“Jo, det är en pojke som duger — det
har riktigt fröjdat mig att uppfostra en sådan :
också älskar jag honom som min egen son!
Nå, som sagdt, vi lågo utanför Gibraltar. Det
var sista söndagen innan vi gåfvo oss på
hemvägen, och som ni väl mins hade kadetterna
fått lof att resa in till staden, men med order
att vara hemma till klockan 10 på aftonen . . .
Så, gubbar, rör på tumlarna — gutår!
Skålarne spara vi till sist . . . Ungherrarna hade
fyra slupsgastar med sig, bland dem Georg och
Brännarn, som ni vet passar opp hos våra
små ädlingar, hvilka kan tro äro för goda att
sjelfva blanka sina stöflar. Nå, vass tri . . komna
i land, började herrarne naturligtvis tänka på
att göra sig en glad dag. Men lille
Fiffenberg, som hvarken dricker eller spelar kort,
utan glor på månen och sjunger kärleksvisor,
hade skilt sig från kamraterna och tittat in
på ett ställe, der det bara speltes biljard, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
