Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fiffenbergs stickert. Den andre, som sprang
till skåpet och fick reda på klingorna, begrep
nu alltsammans, och han måtte väl tyckt
om Georgs mandat, ty fastän han redan för
egen del gjort sig fri, följde han med vakten,
och sedan han en stund på spanska talat med
vaktbefälhafvarn, blef Georg lössläppt och
hastade med de bägge engelska kadetterna j:ill
hamnen. Men se, då voro våra kadetter redan
resta; och i sin nöd var Georg glad att få
antaga engelsmännens anbud att först följa med
till deras fregatt, för att sedan få båt till sin
egen."
“Knäfveln, så han då var ute!"
“Du skall få höra . . . Väl komna om bord
på engelsmannen, togo kadetterna honom med
sig ned i kadettmessen. Nu vet jag inte om
de sågo på honom (det syns annars riktigt nog
fullkomligt på Georg) att han var af bättre
folk eller om det bara var ett af de der många
infallena, som engelsmännen ha, nog af: de
tyckte det var kurjöst att ställa sig på
kammeratfot med en skeppspojke och började derför
bjuda på vin och punsch öfver all höfvan. De
ville väl också kanske se huru långt en svensk
sjögast kan titta ned i muggen, utan att bli
hvimmelkantig. Men har du hört talas om
hvem som stalp i sin egen graf, sa’ tysken —
Georg, go’ vänner fick hjelpa till att stufva in
tre stycken af kadetterna i deras egna kojer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
