Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skämmas för gossarne! Låt ge dem en extra,
då de komma ned och ha klarat upp däcket . . .“
“Jag är säker på,” sade flaggskeppare
Stormbom, i det han vidrörde sin gode vän styrman
Mas’ arm, att gumman min står der bland de
andra själarna, men hon får tåla sig, stackare:
gubben akter-ut ser väl ljus ut — och det
har han skäl till, ty, tack vare min
rektifikator, pojkarne, bära sig bra åt — men
permission är inte att tänka på i dag! Nå, gumman ,
är hustru till en gammal sjöman och vet nog
hvad subordination vill säga. Hon tycker väl
ändå, att det är roligt se fregatten, der hon
vet att jag är.“
“Ja, det hjelper sig väl med det till en
början,“ svarade Mas med ett godlynt leende,
“och när hon i morgon får omfamna farbror
och titta i farbrors kista, hittar hon väl på
något, som sätter henne i bättre lynne, som
för exempel den granna tekannan venster om
bambu-Olle“. . . . . .
Men utom gamle Stormbom fans här äfven
någon annan, för hvilken ankomsten till
Göteborg egde en vigtig betydelse.
Så som nu, just då han nalkades målet,
hade Georg aldrig känt längtans makt. Hans
bröst svällde vid tanken på att det endast
återstod några dagar, tills han finge återse sin far.
O, huru lefde han nu? Georgs egen glada
känsla ville så gerna låna faderns bild ett
skimmer af sällhet. Sedan flögo hans tankar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
