Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu icke reda sig. Och liksom ögonen
tycktes vara fastväxta vid det omnämda föremålet,
så tycktes äfven själens småningom återväckta
krafter samla sig omkring detsamma. Slutligen
började bröstet häftigt arbeta, ögonen brunno,
pulsarne slogo med förnyadt lif. Han utsträckte
armarne, och ett lågt, obegripligt ljud frambrast
från hans så länge stumma läppar.
Detta föremål var ett guldlockigt
qvinno-väsen, som böjde sig mot sängkanten och som
vid det oförmodade ljudet spratt upp och ilade
fram.
Letsler betraktade med undran denna
varelse. Det var icke, såsom hans inbillning
velat se, Nicolines ande: det var en föryngrad
bild, en herrlig bild af den förevigade makan.
“Hvem är det?“ sade han icke ovilligt,
ty han förmådde ej nu visa ovilja.
”Fanny Holmer, bäste herre!“ svarade den
fjortonåriga flickan. “Jag kom hit, när jag fick
höra att herr Letsler var så sjuk, ty jag trodde
att jag kunde vara till någon nytta.“
“Fanny Holmer?“ eftersade han i kallare
ton. “Jag vet ingenting om det namnet!“
”Men Georg känner det väl!“ återtog
Fanny, som tillräckligt hört Letsler omtalas för
att ej fälla modet. “Georg har ofta varit hos
oss på Strand, och han höll mycket af mig.“
“Hur har du kommit hit, unga flicka?“
“Karolus’ hustru var i går på Strand och
omtalade hur bekymrade de hemma på Grafverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
