Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttrade: “Nej, du är så stor nu, Georg . . . du
har blifvit ofantligt stor!“
“Du också, söta Fanny, du har skjutit upp
så präktigt som en ros — hvad du blifvit
vacker!“
“Nå, skall inte gubben också ha sig ett
handslag?“ inföll Elias med ett godt leende.
“Jo, och ett ärligt famntag dertill, gamle
hederlige, förträfflige fader Elias ... Är
Karolus hemma? Då måste jag öfver till Grafverna
ännu i qväll!“
“Hade han varit till finnandes der, så hade
han redan varit här!“ menade den gamle.
“Men han kommer snart hem . . . Och låt mig
nu säga ett ord å part: När det fallerar något,
så bor Elias Asbjörnsson här straxt bredvid
. . . herr Letsler frågar just inte mycket efter
om det fins något i huset eller ej.“
“Men i afton,“ sade Letsler resande sig,
och hela hans vanliga väsende hade lemnat rum
för rent menskliga känslor, “i afton skall det
vara högtid på Johannisskäret! Gå du, mitt
barn“ — han nickade åt Fanny — “och sätt
på vatten till té . . . fader Elias hjelper dig
nog till rätta . . . och när du fått det färdigt
(jag ser att du som vanligt icke glömt din lilla
korg), så säg oss till!“
Georg trodde knappt sina öron, och då
Fannys lätta gestalt försvunnit, sade han i
öfvermäktig rörelse: “O, min far, detta är dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
