Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fader Elias — fruntimmer äro alltid
öfverflöds-varor här.“
“Jo, visst äro de det!“ Fanny vände sina
vackra lifliga ögon mot Letsler. “Om ej jag
nu varit här, så hade intet té blifvit af!“
“Och huru passar du här?“ återtog
Letsler. “Som en stackars liten ros, utkastad i en
sandöcken. Du passar alldeles icke här,
Fanny .. . Och nu är det i alla fall tid att du
ger dig af. . . det blir sent.“
“Smakar ej te’t godt?“ frågade Fanny,
döf för den bestämda vinken. Ännu var solen
icke alldeles nedgången, och på hafvet var ju
aftonen det allra vackraste.
“Det är så längesedan jag smakade det!“
Letsler qväfde en djup suck. . • “Det
smakar godt!“
“Men nu skola vi sätta i gång det gamla
bruket igen!“ inföll Georg. “Pappa kan
aldrig tro hur skicklig jag är både att laga té
och pudding — den sista konsten har jag
stulit af kocken på vår fregatt. . . Men hvad är
det för en gynnare som sticker fram der?
Minsann är det icke en sköldpadda!“
“Ja, den har varit mitt sällskap en lång
tid. Det är ett kärt minne af Karolus.“
Té’t var bortröjdt, den sista solstrålen
rodnade bakom bergen och Fanny hade ej
vidare någon förevändning att dröja, då Georg
frågade; “Hvem skall ro dig hem, söta Fanny?“
“Vestraö-Nisse sitter och väntar mig i bå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>