Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta resa som kapten!“ menade Georg
skämtsamt. . . . “Men käre Karolus, låt mig nu af
hjertat tacka dig för all den godhet, du visat
min far: utan er, så vete den store guden hur
det skulle ha gått med honom derute i hans
enslighet.“
“Jag vill icke höra på det!“ svarade
Karolus och gaf Stån ge-Jan en order för att slippa
Georgs tacksägelser.
Men då Frifararn låg i ro vid Grafvernas
hrygga, då alla i huset blifvit helsade och
förnöjda med så kallade presentegåfvor, hvarmed
Karolus alltid var frikostig, när han återkom
från någon långresa, då satt han och Georg i
godt lugn på Johannisskäret i den sednares
kammare och utbytte sina förtroliga meddelanden.
Och Karolus, den glade, hurtige Karolus, höll
sådana uppmuntrande tal att, då han slutligen
i dagningen rodde öfver till sitt, Georg icke
det ringaste frågade efter eller lät sig störas
af alla verldeus hemligheter, utan var åter den
obekymrade gossen med det friska sinnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
