Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men antingen fru Holmer märkte något
eller icke, låtsade hon om ingenting, utan satt
i orubblig envishet qvar på sin plats.
“Tack, Fanny, tack, söta Fanny, “ sade
Georg, der han jemte den sköna flickan stod
lutad öfver relingen, 4‘tack, tack för det du ej
längre orkade höra på honom! Hantogjujemt
ordet liksom om jag varit en nolla eller pojke,
som icke vet hvad han skall säga.“
“Ja, jag såg nog att du blef otålig och
höll på att icke kunna styra din förargelse,
och derföre gick jag hitupp. Men annars var
jag mycket road!“ försäkrade hon lekfullt.
“Det var du icke! Mina ögon se väl också
hvad du tänker . . . Men hör på, Fanny lilla,
hvilketdera af dina bägge namn tycker du
klingar bäst, Kornelia eller Fanny?“ *
“Hur kan du fråga det, Georg, då du
blif-vit van att säga Fanny? Kornelia låter ju helt
främmande — det förefaller mig, liksom det
icke vore jag.“
“Jo, bevars, Kornelia är du, och Kornelia
är ett vackert, ett mycket vackert namn! För
en ung flicka (det medger jag) passar Fanny
bättre, men präntadt i stora förgyllda
bokstäf-ver på ett fartyg, sätter jag Kornelia främst.“
“Det lär väl aldrig komma på något
fartyg,“ menade Fanny, “ty pappa har redan döpt
alla, som han har.“
“Men när jag får eget fartyg, skall det
mycket säkert heta Kornelia. Ett namn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>