Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vade som bäst att afdraga rocken. Men som
han glömt att uppknäppa knapparne vid
händerna, hade det sig något svårt.
“Jag ville evinnerligt önska, att det inte
blir ett vilddjur af den pojken!“ sade gumman
liksom för sig sjelf.
“Mor, hur är det med rocken — har du
sytt igen armöppningarne? . . . Men tyst... nu
kom jag flott!“
“Seså ja . . . nu vill jag inte mer — två
knappar ur och uppslaget sönder på
medaljrocken! Vet du, hvad jag säger, far?“
“Nej, mor, men jag önskar att du inte sa’
någonting!“
“Jag säger bara, att du inte skall fira
din födelsedag i brådbraske!“
Gubben suckade och tänkte på den
gyllene tiden, då han med rektifikatorns tillhjelp
satte sig i en respekt, som han gunås aldrig
vunnit inom sitt eget hus. “Jag önskar till
gud, mor, att du bara sett mig en enda gång
på fregatten, isynnerhet när jag stod framför
konstapelns dotter — åh, det var en skön tid!
Jag talar inte om båtsmän och skeppspojkar
(de darrade som asplöf, bara jag såg på dem),
utan jag talar nu om befälet och den
aktning, jag åtnjöt på högre ort: officerarne
visste nog att värdera flaggskeppare Stormboms
förtjenster. Jag känner mig alltid vara af
annat kött och blod, så fort jag sätter foten på
däck.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
