Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och såg kaffet stå iskallt på bordet vid sängen,
märkte han genast att något utomordentligt
varit å bane, ja, något riktigt utomordentligt,
enär hans goda värdinna icke väckt honom,
utan med så stor likgiltighet ställt kaffet att
drickas efter befogenhet, som lagman och
Petter Gran brukade säga.
Efter hand uppklarnade Georgs minne.
Först framställde sig glädjen öfver att med
beröm ha bestått examen, derefter den lustiga
aftonen, då han fått så många ,glada bröder,
då så många skålar blifvit druckna, så många
muntra sånger afsjungna, så många
förhoppningar förespeglade och så många planer
uppgjorda: det var en afton så lekande, herrlig
och löftesrik, att Georg aldrig tänkt sig maken.
Men nu kom äfven slutet.
Scenerna vid hemkomsten, vattenkaraffen
med de andra förödelserna, gummans små
för-smädelser och böner och sist hans obändiga
envishet att visa sig oberoende . . . allt
upprullade sig för hans blickar.
Således, och här trängde sig en mycket
obehaglig tanke på Georg, således icke riktigt
vid fulla sinnen, eller tvärtom.. Rodnaden
betäckte hans kind.
“Aldrig förr,“ sade han till sig sjelf, ”har
jag varit sådan . . . och aldrig mera vill jag bli
det!” Han tänkte nu på sin mor, sin älskade,
ömma mor. Hvad — om han kommit sådan till
henne! Om han visat henne ett sådant sinne-
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
