Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanskligheten af förmäns och gynnares goda
löften, då han en dag vid ankomsten till
postkontoret med hjertklappning fann sitt namn på
postkartan.
Snart låg brefvet i hans hand. Det såg
emellertid föga uppmuntrande ut: det hade
svarta kanter och svart försegling med
kommendörkaptenens vapen.
De rosenröda drömmar, som nyss glänst
upp i Georgs hjerta, sjönko hastigt tillbaka.
“Han är död — min ädle chef är död och med
honom mina bästa och skönaste planer, mitt
förnämsta hopp om framgång!“
Han vände brefvet i handen utan mod
att bryta det. Hvad helst det än innehölle,
ville han ej göra sig bekant dermed, förrän han
kommit i sin kammares enslighet.
Under vägen tillbaka utåt Masthugget hade
hans lifliga inbillning redan gjort sig förtrogen
med alla de tusen mödor och svårigheter,
hvarmed han nu skulle få att kämpa. Men han
uppgjorde lika många planer att besegra dessa
svårigheter, och det med så mycken klokhet
och eftertänksamhet att den, som kunnat höra
honom tala vid sig sjelf, snart skulle förstått
att han ej tillhörde de karakterer, som lätt
rygga tillbaka för motgången.
“Nu gäller det!“ sade han, skjutande igen
regeln för sin lilla kammare. ”Hvad der än
står, så vill jag icke låta det modfälla mig!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
