Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra kapitlet.
Det var omkring en timma efter middagen.
Herr Ignelius hade nyss summerat ihop en hel
rad siffror, när dörren till kontoret sakta
uppsköts och Elvira stod på tröskeln.
Då hon såg den gamle ensam, steg hon
utan betänkande in och tog plats på en låg
fön-sterpall der hon ofta brukade sitta och språka
med gubben.
“Nå, min bäste herr Ignelius, fick fru
Eriksson det öfverenskomna?“
“Jag var der i går, och fröken skulle haft
glädje af att se hennes fröjd, då hon nu kan
skicka gossen till skolan! Men fröken försmår
att sjelf ta emot de fattigas tacksamhet.“
“Jag försmår den icke, men. . .“
“Men emellertid,“ återtog gubben med en
viss liten förtrytelse, “anar ingen menniska huru
öm och välgörande fröken är! Man tänker
tvärtom . . . men det lönar icke att upprepa.“
“Hvarför icke? Det är nyttigt att höra
sina fel bedömmas af andra.“
“Ja, men det dr icke frökens fel att vara*
fåfäng, stolt och otillgänglig: de förstå icke att
fröken är en engel.“
“Vacker engel! Ack, min käre herr Igne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
