Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänligt leende på läpparne skyndade han in i
grannkammaren.
Letsler satt halfklädd på sängen. Han
nickade åt Nisse, och Nisse nickade tillbaka
och lade några kol till kaffepannan i
kakelugnen.
Ack, huru förändrad var ej Letsler på
dessa fyra år — huru än mer förändrad mot
hvad han var, då han för tolf år sedan ankom
till Grafverna!
Detta iskalla ansigte, detta förstelnade,
mörka och omilda väsende, som utmärkt
honom vid hans bosättning på denna klippa, fans
icke mera. Lika litet syntes spåren af den
djupa mjältsjuka, den stora förslappning till
kropp och själ, som sedan lade sina band på
honom. Letsler, i detta stadium af sitt lif,
syntes hafva kommit till slut med den stora
räkning, som han haft att afgöra med Gud och
sig sjelf. Tolf års strider på det ödsliga
skäret hade ändtligen lemnat honom en ro, som
äfven tryckt sin prägel på hans drag.
Hans hår hade grånat till silfver, hans
kind gulnat och torkat af vakor och inre
lidanden. De kläder, som han en gång fyllt ut,
hängde nu likt fladdrande tygstycken omkring
honom. Han hade krumpit tillsammans: de
fyra sista åren hade gjort honom till gubbe.
Men gubbens blick irrade ej mera oroligt utan
mål: den röjde en själ, som funnit Gud och
höll sig fast vid honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
