Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du två hjertan, som längta att klappa mot ditt!
Kom du, unge sjöman, med dina öfversvallande
känslor och ladda ur dem hos den, som en
- gång med rektifikatorns tillhjelp inpräglade sjö-
mansstadgarna hos dig!“
Ja, min far, jag har nästan gråtit som ett
barn vid gubben Stormboms bröst och vid den
ärevördiga fru Rebeckas moderliga omfamning.
Det är en himmelsk lisa att jag har dem att
hålla af och att jag har dem, som hålla af
mig, och jag ler af förtjusning, när jag hör
gumman börja sina efterspaningar om
“affärerna“, dem hon har nästan så god reda på
som jag sjelf, och gubben fråga om jag
hemfört någon äkta last för bambu-Olles räkning,
Allt detta är visserligen endast småsaker, men
för mig äro de hufvudsaker, ty de gå från
hjer-tat till hjertat.
Men jag måste sluta. Jag har hela dagen
haft trängande göromål, och natten fordrar nu
sin ro. Jag drömmer om dig, min dyre far,
och om min älskade, tillbedda mor, som jag
ännu alltid ser sitta i skyn med sina blå ögon
och gyllne lockar och le mot mig. Och jag
drömmer om Fanny, min Fanny, pappas
tillkommande dotter.
Helsa af allt hjerta Karolus och hela hans
hus samt min beskedlige Vestraö-Nisse, icke
att förglömma. Pappas
ömt tillgifne och vördnadsfulle
Georg.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
