Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrn göra mig något ondt, så låt det ske!
Mitt afslag är oryggligt: Georg skall ha fria
händer. Men så mycket kan jag säga, att icke
friar han till Fanny, innan han blir sin egen.
Detta är ett löfte, som han gjort sin heder
och hvilket han också håller!“
“Nåväl,“ svarade jaktlöjtnanten med
lät-tadt sinne, “intilldess sluta vi fred! Ty jag
anser honom för nog hederlig att hålla ett
sådant löfte, då han varit nog stolt att göra det.
Men inträffar motsatsen, så svär jag att herr
Letsler skaffat sig en ovän, som icke ära ar
spara något medel för att vinna sin hämd!“
“Låt vara nog, herre, med detta fåfänga
skryt — jag är trött, och vill vara ensam“ ....
“Din nedrige skurk!“ mumlade Letsler, då
jaktlöjtnantens båt försvann i skuggan under
berget... “Vore jag säker att du spårat något
af vigt, då borde jag fly långt bort, ej för min
skull (hvad betyder nu verldens dom för mig)
men för gossens skull och för liennes minne...
Dock, trettonio års plågor och ånger är ju en
bot, som himlen erkänt... Och den elake
manien vet ingenting!“
Denna natt återförde oroliga bilder i
enslingens drömmar. Men han prisade Gud att
han förmått beherrska sig och icke af svaghet
gifvit ett löfte, som sedermera kunde hafva
blifvit det värsta vapnet emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
