Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken, men finner jag en lönande plats, eftersom
Skandinavien icke går ut mer i år, så antager
jag den, helst om jag kunde få något fartyg
att föra.“
“Ser man på! Du torde väl dock allra
helst vilja gå ut med ett eget?“
“Jo jo men,“ svarade Georg småleende,
“men ännu är jag icke så bergad att jag kan
tänka på något sådant.“
“Det är derföre som en^gammal vän tänkt
för dig. Kortligen: jag kunde längesedan hafva
betalt min skuld till min fordne skeppsgosse
och skaffat dig fartyg, men jag har alltid haft
den öfvertygelsen att den, som skall bli duglig
att befalla, måste först lära sig att lyda. Du
har nu aflagt tillräckliga prof på skicklighet i
ditt yrke, på mod och kallblodighet i faran:
du är en verklig sjöman. Och när du så
finner för godt, kan du tänka på att bemanna
och rusta ut din brigg, hvilken du kanske
redan sett, ty den ligger helt hära intill
Skandinavien.“
Georg tvärstannade och såg på sin
förman.
“Nå, min gosse — den till höger.“
“Hvad,“ utbrast Georg, och blodet rusade
till hans kinder... “den, just den, som legat
mig som en nagel i ögat, alltsedan vi kommo
hit och jag fick höra att den skulle försäljas?
Det är det vackraste, det mest vältacklade
fartyg man vill önska sig, och alldeles nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
