Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag skulle tyckt bra mycket om, ifall jag fått
höra hennes röst.“
“Kanhända var det icke Elvira, utan vår
slägting Vendela som du träffade?“
“Ja, nog var det två damer i rummet, men
jag kände genast igen fröken Elviras granna
ögon, som baron Frits beskref för mig, då han
talade om sin syster.“
“Nu äro vi framme!“ Kommendörkaptenen
stannade.
“Men ett ord, om jag får lof, innan vi
inträda, herr kommendörkapten! Gör mig ej
glädjen för tung att bära: tillåt att jag till
minne af baron Frits endast mottager det,
som rester i det kapital, jag sjelf har att
disponera!“
“Blygs du ej!“ sade kommendörkaptenen,
till hälften med ovilja, till hälften belåten.
“Nej, herr kommendörkapten, jag skulle
sannerligen blygas mera, om jag — en ung,
kraftfull man — toge till ren gåfva ett helt fartyg,
och det så stort att, ifall jag skulle köpt det
för helt och hållet egna medel, jag väl fått
arbeta derför i minst tre år än. Det kunde också
på det sättet icke heller göra mig samma glädje
som om jag hade rättighet att tänka: För de
här plankorna har jag svettats mer än en stund,
de äro lönen för min egen sträfvan!“
“Du är stolt, Georg, det förnärmar dig att
taga emot det ringaste!“
“Stolt.. kanhända. Men af min ädle be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
