Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifva till hans far .. och om du så tycker,
så stanna vi väl qvar ännu fjorton dagar!“
“Nej, pappa, det afstå vi ifrån. Trodde
jag som pappa, att det var fruktan för min
börd och rikedom som tvingade honom att fly
mig, då skulle jag icke behöfva rodna för mig
sjelf, om jag dröjde qvar. Men jag bedrar mig
icke — han styres af en annan makt«. . Låt
oss resa ju förr desto hellre!“
“Och lemna alltsammans... Än om du
sedan ångrar dig!“
“Det gör jag ej ... Skulle det intryck, han
emottagit, icke vara nog starkt att bestämma
öfver hans öde, så förmår ej heller en årslång
sammanvaro att fängsla hans hjerta. För mig
äro fjorton dagar eller fjorton år detsamma: jag
skänker icke bort mitt hjerta mer än en gång ...
Nog, pappa: är kapten Letsler vid sin återkomst
till Sverge lika villrådig som han nu syns vara,
bör han aldrig ana att han vunnit mitt
hjerta!“ Sedan Elvira sagt dessa ord meden
säkerhet, som bjert afstack mot den föregående
sinnesrörelsen, men hvilken säkerhet kostade
henne en större ansträngning än
kommendörkaptenen kunde fatta, steg hon upp, kysste sin
fars hand och aflägsnade sig.
Ensam med sig sjelf, brast likväl snart
den tunna slöja, som qvinnostolthet och
blygsamhet kastat öfver hennes verkliga känslor,
och så hejdlöst arbetade det upphettade bio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
