Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Fanny skall icke bli olycklig med mig,
pappa! Det säger mig en inre röst.“
“Men mitt förnufts och min känslas röst,
Georg, säger mig att hon det skall och att du
handlar en hederlig karl ovärdigt, om du nu
erbjuder dig åt henne! Se tiden an, låt den
bestämma åt hvad håll ditt val slutligen skall
falla — och hvilken min enskilta önskan än
må vara, så vill jag då tiga. Vänta blott nu,
ty i den sinnesbeskaffenhet, hvari du
befinner dig, har ditt förnuft ingen talan!“
“Omöjligt, pappa — jag har
oåterkalleligen beslutat att mitt öde skall vara afgjordt
innan aftonen! Jag får ingen frid förr. Men
har Fanny sagt ja, då är förblindelsen borta
och endast hennes bild qvar.. och då, om
pappa så önskar, vill jag till och med i
morgon dag återvända till Göteborg och med
största lugn berätta att jag varit borta och
för-lofvat mig.“
“På många år,“ sade Letsler med vekare
röst, “har jag ej velat återkalla din mor till
jorden, men i detta ögonblick önskar jag att
hon vore oss nära och kunde se och höra
huru, i trots af hennes milda råd och
varningar, ditt häftiga sinne bryter fram. Henne
skulle du dock lyda!“
“Älskade pappa, tag icke saken från den
sidan! Blir jag olycklig, så har jag ju sjelf
beredt mitt öde, men blir jag olycklig, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>