Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håller jag som en grace att du täcks ropa in
Jonsson — jag vill genast bli utrullad!“
“Ack nej, goda, söta, nådiga tant, blif
qvar, för all del!“
“Nej, icke en minut, icke en sekund...
En skeppare i gula sängkammaren med äkta
sidenbrokats-gardinerna — vet hon. min
fröken, att icke mindre än fyra kungliga
personer sofvit i den sängen! En skeppare, mon
dieu, en skeppare 1“ Tant Rezias hufvud
darrade, och spetsarne på hennes hufvudbonad
darrade.
Betjenten kom, jungfrun kom, och
triumferande öfver att åtminstone få afslå en bön,
Elviras förnyade bön att hon måtte stanna qvar,
drogs nådig tant i sin rullstol ut genom
dubbeldörrarna.
- , Då dörren tillslöts efter den så djupt
förnärmade gamla damen, sjönk Elvira med
hopknäppta händer ned på soffan. Ett par
ögonblick låg hon stilla och lyssnade, utan att ens
vilja draga andan. Derefter sprang hon upp,
ryckte ett ljus från bordet, ställde sig framför
spegeln och betraktade sitt ansigte, på hvars
grund rodnad och blekhet oafbrutet vexlade.
“Är jag vacker? Eller har jag förlorat mig?“
frågade hon sig sjelf, medan hon fruktade att
bedragas af den smickrande röst, som
tillhviskade henne att dessa tvänne år fullkomnat
hennes växt och, i .det de förmildrat
kindernas purpur, gifvit hennes anletsdrag ett finare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
