Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ännu icke frågat efter Helgenäs’
skydds-patronessa — hur mår tant? Jag måste gå in
och se efter det, ty försummar jag en sådan
’attention’, skulle gumman icke kunna sofva
i natt!“
Kommendörkaptenen gick. Och sedan
gubben Ignelius praktiserat sig ned till kakelugnen,
der han en stund qvarstod med händerna på
ryggen, stultade också han ut för att, såsom
han sade, se efter att herr kaptenens rum vore
i ordning.
Georg satt i en gammaldags fåtölj midtemot
Elvira. Han kände sig svåra illa till mods
öfver att nu hafva blifvit af sjelfva ödet kastad
till just den fläck på jorden, som han nästan
föresatt sig att aldrig nalkas. Men då Helgenäs
icke låg längre från Torekow, skulle det varit
mer än besynnerligt, om han, då
kommendörkaptenen velat dröja tills de första åtgärderna
blifvit vidtagna och dessutom skaffat honom
en redbar kommissionär, icke antagit anbudet
af en hvila, som han så väl behöfde. Var nu
emellertid denna händelse en slump eller Guds
omedelbara försyn? Skulle han väl här åter
börja den strid, som han trodde sig hafva
lyckligt utkämpat?
“Hur gick det med kapten Letslers last?“
frågade Elvira så lugnt som hon skulle frågat
kapten Broscher, ifall det varit han som gjort
hafveri med Skandinavien.
“Jo,“ svarade Georg, i det han böjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
