Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjuguförsta kapitlet.
Då Georg blef ensam, slog han sig ned
framför brasan, djupt begrundande sitt öde.
Hvilka hade de väl varit, dessa
hemlighetsfulla känslor, denna bäfvande oro, denna
tryckning, som lagt sig på hans bröst, då
kommendörkaptenens jakt kastade ankar vid Helgenäs
och den stora gråstensmassan i skymningens
dunkel visade sig för honom? Något mäktigt,
något bekant, men oförklarligt hade i denna
stund talat till hela hans själ. Men detta
intryck bortblandades af fruktan för mötet med
Elvira.
Nu hade han mött henne. Fruktan för de
eldfulla blickarna hade han dock kunnat spara
sig, ty blickarne egde ej mer en sådan eld:
Elvira föreföll honom nu så kall, så lugn, att
han började undra om scenen i
trädgårds-grottan endast varit ett fantasispel.
Så kunde det likväl icke vara! Denna
kalla Elvira, hvilken nyss med systerlig ömhet
omtalat Fannys förtjenster och framhållit dem
med en klarhet, som tillräckligt antydde att
de ej gjorde henne någon plåga, denna samma
Elvira hade verkligen darrat och brunnit inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
