Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strykning af liflighet, att ifall patron Holmer
då sett sin gäst, skulle han vid första skymt i
dennes öga känt sig förvandlad till en
fullkomlig hare. Men innan herr Ture knackade på
dörren till kontoret, hade hans ansigte åter
anlagt sitt vanliga insinuerande uttryck. Han
anhöll om ursäkt för det han infann sig så
tidigt på dagen, men som jakten under hela
natten varit ute på patrullering, tänkte han
nu få taga sig en liten hvila på Strand.
Härvid gick Holmers fruktan i fällan.
Snart sutto herrarne i god ro vid det
uppdukade bordet. Jaktlöjtnanten lät sig väl smaka,
och under det han emellanåt sade Fanny en
artighet öfver anrättningen, gjorde han värden
besked i ett glas af den gamla maderan.
Föregifvande några bestyr med hushållet,
Stflägsnade sig Fanny snart.
Då herrarne blifvit ensamma och
förtroligare genom den raskhet, hvarmed glasen
sköttes, yttrade Gran, hastigt afbrytande ett
föregående samtal: “Min bäste patron Holmer, det
är orätt af mig att låta tiden förgå så här
utan att draga vinst af den! Jag är förvissad
att, på det vänskapliga sätt vi lefvat med
hvarandra, herr patron långt för detta vetat åt hvad
håll min mest brinnande önskan står. Jag har
älskat mamsell Fanny från den dag, då salig
farbror förde mig hit. Hennes känslå har dock,
efter hvad jag tror, icke varit mig bevågen,
men af den godhet, som jag alltid rönt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
