Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten i den andra. Och tusende nöjens rus
voro de vapen, jag tillgrep, för att jaga mina
plågoandar på flykten.
Men har ännu någon seger vunnits genom
sådana vapen?
Gick aftonsolen skimrande ned öfver
orgiernas brand, så bådade morgonens iskyla
död och undergång för själen. Och då flydde
den åter till en afsöndrad enslighet.
Under tio år framsläpade jag ett dylikt
vexel-lif, mer eländig än en menniska belastad
med alla de brott, som man påbördat mig.
Jag var under denna tid flera gånger i Sverge,
men lefde då nästan alltid i mina tornkamrar.
I allt hvad som rörde egendomen styrde
min trogne Ignelius som han ville.
Bland alla andra förryckta idéer, som
under denna period hemsökte mig, sväfvade
äf-ven den tanken, att jag borde gifva Helgenäs
en annan herre och, i det jag utgåfve mig som
död, öfverflytta arfsrätten till min kusin,
dåvarande premierlöjtnanten baron Arnold von
U., den enda menniska, utom Ignelius, för
hvil-ken jag kände aktning och vänskap, ty när
fordna bekanta vände sig ifrån mig, kom han
mer än en gång att erbjuda mig sitt sällskap,
sin vänskap, sin tröst, ehuru jag hvarken ville
eller förmådde emottaga hans välvilja. Genom
ett sådant steg att gå tiden i förväg skulle
jag åtminstone blifva qvitt min fruktan att ånyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
