Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hör nu en annan, hvilken aldrig förr
kommit utom gränserna af min egen verld, en
historia, som för evigt stannar emellan dig och
mig!
Fjorton år hade framgli dit, sedan solen
uppgick öfver den blodiga morgonen på
Sorgenfri .. . Under de tvänne sista hade jag ej
lemnat Helgenäs.
Då uppvaknade i mitt bröst en underbar
längtan att få skåda Richards och Leopoldines
grafvar, att få bedja på deras stoft.
Ignelius, som icke sett någon förmån af
mina resor och numera aldrig kände lugn längre,
än då han hade mig under sina ögon, började
häftigt strida mot detta förslag. Men mitt nya
begär var starkare än alla hans skäl och
böner. Jag måste ovillkorligt resa!
Och jag reste.
Denna gång tog jag icke den väg, som
’ jag fordom färdats, utan skar längre in i
landet, för att så småningom bereda mig på
återseendet af en plats, som icke skulle upprifva
mitt hjertas sår (de voro aldrig läkta), utan i
stället komma dem att blöda ännu mera.
Jag kunde med skäl hoppas att ijorton
sådana år till den grad förändrat mitt
utseende, att jag, ifall jag träffade någon bekant
från fordom, borde vara säker att ej blifva
igenkänd. Men hvad som bestämdt
erfordrades för denna färd var en fullkomlig
förändring af namn och stånd. Jag kallade mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
