Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drig, äfven om det kan tänkas att jag kunnat
älska henne ännu högre än jag gjorde, hafva
vågat begära att hon skulle dela en mans öden,
hvilken, i det han skänkte henne sitt namn,
på samma gång måste för henne tillsluta
por-tarne till den glada uugdomsverld, i hvilken
hon varit van att lefva.
Men Nicoline var obekant med denna
skimrande, hastigt försvinnande lycka, som utgör
en af hennes ålders rättigheter: hon var
obekant med sällheten, hon var obekant med
lif-vet, och hvad jag gick att bjuda henne kunde,
då det rosenfärgades af kärleken, anses som
hög lycka jemförelsevis med hvad som
väntade henne, antingen hon inginge föreningen med
den person, som hon djupt afskydde, eller
qvar-stannade hos en qvinna, hvilken i det fallet
icke skulle spara något att göra henne tiden
bitter.
Jag var således utan samvetsförebråelser
besluten att lägga bägges vårt väl i den
älskades händer: hon skulle afgöra ...
Dagen för den hatade friarens återkomst
nalkades. Jag såg åter tårar fukta Nicolines
öga och fruktan efterträda den glädje, som
nyss hvilade öfver hennes sköna drag. Då,
i en af dessa heliga aftonstunder, när
solen kastat sin brinnande gloria öfver skogens
kronor, tillhviskade jag henne min kärlek och
min bön, att hon ville blifva den förbarmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
