Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet, i stället för att ha gjort pappa en tjenst,
såsom jag gladt mig åt, blir jag kanske
skulden 1 ill den djupaste och fullständigaste olycka.
0, det osaliga lurendrejeriet!“
“Men, Fanny, hvart tar nu ditt mod och
förstånd vägen? Du, mitt barn, som plär ha
klokhet för tio qvinnor, vet du ingenting bättre
än att klaga, då lyckan springer oss rakt i
famnen!“
“Ack. om jag låtit alltsammans vara!*4
fortfor Fanny, som, vid föreställningen att bli
skuld till sin fars fullkomliga ruin, för första
gången kände sig nästan modlös.
“Jag säger tvärtom, min flicka: du har ju
räddat mig.... Men hör nu huru vi skola
ställa till för att icke förlora den ringaste tid.“
“Pappa,“ af bröt Fanny, återtagande sin
vanliga beslutsamhet, “tro mig, vi hafva icke
Aier än ett val, men för att begagna det, måste
pappa anlita hela sitt mod!“
Patron Holmer såg på sin dotter med
stora, förvånade ögon. “Nå?“
“Vi måste låta godset ligga der det ligger,
tills bättre tider inträffa.“
“Skall jag anse dig rubbad till dina
sinnen, mitt barn — eller hvad vill du jag skall
tro? Nu, när jag, vid det enda tillfälle som
kanske någonsin yppar sig, kan få hem det
som ett intet och genast på väg till rätt
destinationsort, skulle jag låta det ligga qvar för
att bli förstördt af fukt och mögel?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
