Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sågo sin husbonde falla framstupa på
marken, hvarvid de tre angriparne med sådan fart
togo till benen, att jaktkarlarne denna gång
måste öfvergifva hämden och i stället nöja sig
med uppfyllandet af den mera manande
plig-ten att efterse huruvida någon gnista lif fans
qvar i deras fallne befälhafvare..................
Andra morgonen efter denna natt finna
vi jaktlöjnanten liggande i fru Strömstens bästa
gästkammare.
De blårutiga gardinerna omkring sängen
voro igendragna, och de korta, oregelbundna
andedragen derinnanför förkunnade att herr
Ture sof.
Nu gick det i dörren, och jaktlöjtnanten
(han, som aldrig sof med mer än ett öga,
med mer än ett öra) reste sig, ehuru
förlamad i hela kroppen, och frågade häftigt den
inträdande pigan om ej Kalle återkommit med
doktorn.
“Nej, ännu spörjes han inte. Doktorn
måtte väl aldrig varit hemma, — men vill inte
herr löjtnanten ha in kaffet?“
“Jo men!“
Då pigan försvunnit, reste sig herr Ture
helt och hållet. Han utsträckte först en arm,
sedan en annan, rätade benen och kände med
ljuflig förnöjelse att de ovärderliga
ledamöterna började återfå, om icke sin spänstighet (ty
dermed skulle väl dröja ännu en tid),
åtminstone rörelseförmågan. Sedan han än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>