Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ögonblick sutto de sålunda
stillatigande. Det blef Georg som först bröt
tystnaden, ty på uttrycket i sin fars anletsdrag
förstod han att denne icke ärnade göra början.
“Elvira har varit här, pappa?“
“Ja, min son!“
“Och pappa fann väl alla sina goda tankar
om henne besannade, öfverträffade?“
“Jag fann henne sådan jag väntat mig —
sådan som du målat mig henne.“
“Huru kunde jag väl för två år sedan måla
hennes nuvarande utseende — ingen kan måla
Elvira... Och likväl, pappa, har jag åter haft
styrka att lemna henne.“
“Har du lemnat henne för att återkomma,
eller har du lemnat Helgenäs“ (här gick dock
en lätt suck öfver Letslers läppar) “för att
aldrig mer vända dit tillbaka?“
“Skulle pappa kunna förlåta mig, om det
sista vore händelsen, om jag, i trots af
pappas varma bön i de sista raderna (eller kanske
just i följd af den bönen, hvilken alltför väl
sammanstämde med mitt eget lidelsefulla
begär), beslöte rycka mig lös, beslöte att i bättre
mening göra mig pappas lidanden till godo, i
det jag följde den uppmaning, som pappa
framställer i början?“
Georg tystnade: han saknade mod att se
på sin far, tills han, öfverraskad af dennes ord,
hastigt upplyfte hufvudet.
“Om du, min Georg, efter genomläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
