Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet af oktober, ty pappa bör förstå att den
tidräkning, jag då förde, var olik all annan,
som jag förut fört, vare sig till sjös eller lands.
Men sedan jag ankom hit till Torekow,
började jag räkna tiden efter gamla stilen, blott
med den skilnad att den nu så växte mig
öf-ver hufvudet, att jag aldrig kunde begripa när
en sådan massa tid skulle taga slut.
Då, i half förtviflan, satte jag mig ned att
skrifva ett bref till kommendörkaptenen, deri
jag utvecklade all den lilla smula vältalighet,
himlen förlänat mig. Jag började med att tala
det förståndigaste förstånd om briggen och
allt mitt görande och låtande dervid, men
der-efter ryckte jag fram med den ödmjuka
ansökningen att min blifvande svärfader, med
af-seende på alltings osäkerhet här i verlden,
helst för oss stackars sjömän, ville af kristlig
kärlek och barmhertighet förkorta min
vänt-ningstid och framskjuta den så, att bröllopet
• kunde firas vid afresan i stället för vid
hemkomsten.
Härpå bekom jag det föga tröstande
svaret, att min dyre svärfader alltid ansett mig
som lite förryckt, men att han ändå aldrig
funnit något till den grad rasande af mig som
detta, < att begära lysning och bröllop så hals
öfver hufvud. Således nej — radikalt nej!
Men jag lät icke afskräcka mig. Komma
sjelf, vågade jag icke, ty ingenting kunde ha
mera misskrediterat mig :hos honom, än om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
