Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag önskar till gud att hon varit mindre
nogräknad !u
En trappa upp i högra flygeln fans en liten
tjusande täck, nyss iordningställd våning.
Der, vid fönstret i ett kabinett utanför
sängkammaren, stodo de nygifta arm i arm.
Elvira bar ännu den hvita morgondrägten,
och vecken af det mjuka muslinet smögo sig
förtroligt intill de ädla, plastiskt rena formerna.
De långa, svarta lockarne voro icke ännu
upp-fästade, utan ringlade sig lätt nedåt halsen.
Men den lilla ungmors-mössan, som snart skulle
fängsla dem, låg på soffhörnet bredvid
brudslöjan.
De unga makarne stodo väl vid fönstret,
men de skådade ej ut i naturens nyvaknader
lif: de sågo blott på hvarandra, och deras
an-sigten återspeglade det paradis, som blomstrade
i deras hjertan. - .
Ändtligen sade Georg: “O, hvad jag skulle
lidit, ifall jag måst lemna dig!“
“Lemna — hu.. jag ryser vi blotta ljudet
af detta ord!“ svarade hon.
“Du älskar mig då så omätligt som du
sjelf är älskad?“ Han såg henne in i ögats,
själens spegel.
“Jag fruktar att jag älskar dig mer än en
menniska bör älska den andra!“
-O, nej, det blir aldrig för mycket!u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
