Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormboms tid prydde ingången, ömsom den
lilla förstugan, som väl var snygg, men dock
icke på långt när hade den siratliga finhet,
som utmärkt den i salig fru Rebeckas och de
konstmässiga granrisfigurernas dagar.
För första gången under sju månader
erfor Georg en känsla snarlik nyfikenhetens: han
kunde icke begripa, men fann sig dock hågad
att få veta hvem som så intresserade sig för
detta hus, hvilket fordom varit och ännu var
honom kärt. Georg kände ej hvem som nu
egde det.
1 det rum, han sjelf bebott, hängde
framför fönstret hvita jalusier, likväl icke särdeles
höga, och han visste ej om i detta ögonblick
en synvilla framgycklade den bild, hvilken här
beständigt kringsväfvat. honom, eller om det
verkligen var dessa samma guldfagra lockar,
han från fordom kände, som skymtade vid
jalusien.
Han fick ej se sjelfva ansigtet. Hvad han
såg återförde likväl minnet af henne, som han
väl icke glömt, men hvars bild han under den
stora sorgen icke förmått upptaga.
Åter föll hans öga på den prydlige herrn.
En märkbar otålighet röjdes i dennes drag.
Men på en gång for en ljusning deröfver: ett
fruntimmer syntes i förstugan.
Denna unga dam hade Georg aldrig sett.
Och ehuruväl hon hade ljusa lockar, liknade
de dock icke dem, som han tänkte på... Men,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>