Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men dessa försakelser, dessa inre strider
togo ut sin rätt. Min sorg blef icke dödlig,
icke häftig, icke förstörande för själ och kropp.
Men det blef en sorg, som följer mig genom
lifvet. Jag menar ej sorgen att förlora honom
— den kom i andra rummet och kändes redan
mindre bitter — utan den att ha förlorat hans
hjerta. Jag kunde blott en gång gifva mitt.
Kanske har jag varit alltför öppenhjertig,
men det har skett för att helt och fullt kunna
visa det enda aktningsbevis, som stod i min
makt att lemna.
Som jag vet, att det blefve mig omöjligt
att tala i detta ämne, har jag i stället valt att
skrifva, och jag ärnar sjelf framlemna mitt b ref,
då vi i afton skiljas.
Med djup och innerlig tacksamhet för det
anbud, öfver hvilket jag alltid skall vara stolt,
förenar jag min hjertliga och varma önskan att
Herr W. endast med vänskap måtte tänka på
Fanny Holmer
En full timma, sedan Georg läst detta bref,
blef han qvarsittande orörlig framför de så
hastigt upprullade taflorna ur hans flydda lif.
Och i hvarje tafla stod Fannys sköna bild
klar och lefvande, strålande af en annan
kärlek än den hans ögon skådat...
“Hon har då egt andra känslor än
förnuftets, lugnets, den stilla, litet gifvande, litet
begärande kärlekens ... Brann hon, led hon, käm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
