Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Far hau fort på det bär sättet”, sade
doktorn några dagar före vår berättelses början,
”kan han nog bringa det derhän, att han får
sin fixa idé uppfyld”.
”Jag funderar nu på en kur, jag!” svarade
kyrkoherden, till hvilken nämde yttrande fäldes.
”Du?”
Den gamle läkaren, hvars bekantskap vi
snart få göra, syntes på en gång nyfiken och
utmanande.
”Det är nu visst en månad bortåt som han
sökt öfvertala mig att skrifva hans liktal, bvilket
han brinner af begär att få höra medan han
ännu lefver.”
”Aha, för tusan, det der kan bli en icke
så dålig kur!”
”Jag ärnar”, fortfor kyrkoherden, ”skrifva
det så som jag anser det böra vara. Efter
ett ståtligt och förtjent beröm, som — det måste
vi erkänna — med rätta tillkommer honom,
drar jag fram en litania af fel, den jag
minsann nog skulle akta mig från att införa i det
verkliga liktalet.”
”Bra, bra!” menade doktorn skrattande. "Må
han gerna få sin lilla oskyldiga lust att anses
som en originel man — det han också i
sjelfva verket är — men må han ej taga
lifvet af sig! Jag sköter sjelf mina patienter.”
”Det är icke han, utan hans ömma fru
svägerska som åtager sig det besväret, visst
icke af öfverlagdt begär att i förtid skicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
