Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu var det roligt att se huru det värdiga
krigsrådet — allt med Nickes hjelp —
kostymerade om sig från en tvinsjuk ung-gubbe till
en vördnadsbjudande gammal ungkarl på
räntor, med hängande rock af tobaksbrunt kläde,
en lång urmodig satinsväst och en hvit
styf-stärkt halsduk, kring hvilken likväl försigtigt
lades en lägre, af sefirgarn stickad med fru
Lauras egna händer.
"Se så der”, yttrade Nicke i en ton, som
röjde icke så liten stolthet, ”nu ha vi
paradmunderingen på oss.”
”Gif mig så mina glasögon och min
snusdosa!” sade krigsrådet.
Nicke gjorde en grimascb.
”Om jag inte snusade med hjertat”, menade
han, ”så vet jag att jag visst inte skulle göra
det för någon annan orsak — minst för
få-fänglighets skull!”
Severin rodnade lindrigt.
Han hade den svagheten att öka sin ålder
förmedelst ett par respektabla glasögon med
guldbågar och en stor guldsnusdosa, hvilken
han egentligen begagnade blott för att gifva
mera värdighet åt sina ord och åtbörder, då
han talade.
”Nu är du ledig, min hederlige Nicke!”
”Ser väl det. .. Men det är så, att jag
hade ett ord att tala å part.”
”Tala då!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
