Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”0, vidrör ej detta! Om jag någonsin i
mitt lif ångrat en handling, så är det den, då
jag en viss afton förtrodde mig åt tvenne
vänner, hvilka jag ansågo ur stånd att håna
till och med en svaghet.”
Det låg en så lugn och enkel
öfverläg-senhet i hela krigsrådets väsende, då han
yttrade dessa ord, att den gamle gycklaren
genast föll af.
”Nog om det förflutna, Severin! Låt oss
afsluta saken om din pupill nu — du tager
henne hit! Få min heder skall icke det
unga, glada barnets umgänge lika mycket göra
dig godt som fru Lauras pojkar med sitt buller
och sitt sjelfsvåld göra dig ondt.”
”Åh!”
”Min vän, visa kraft i detta sista., skicka
gossarne i pension med första ångbåt och
låt lifvet och behagen träda in och göra din
boning glad!”
”Min svägerska skulle hvarken vilja det
ena eller andra.”
”Derföre gör du bäst i att icke rådfråga
hennes vilja. Du underrättar henne blott om
hvilka förändringar, som komma att ske. Och
lyckönska henne sedan till ett älskvärdt
sällskap, som kan ge henne ett godt tillfälle
att åter visa sig ute i verlden, dene elaka
tungor påstå att hon helt och hållet öfvergifvit
för att uteslutande egna sig åt sina pligter
mot dig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
