Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett par gamla inackorderade ctikenåder och en
gammal mamsell plägade sitta omkring kaffe’
bordet en styf god timma — stannade hon och
lyssnade vid dörren
Tänk, om icke allt vore färdigt!
ib, jo ... eljest hade väl någon stått på
utkik och hindrat henne.
”De äro så tysta der inne — aha, jag
förstår: de vänta mig!”
Ocb nu öppnade hon dörren, först på glänt
och så helt och hållet.
Redan var hon i begrepp att med öppna
armar springa emot ölverstinnan och tacka
henne, då — nej, det var visst en villa —
hennes ögon möttes af ett helt småruskigt
kaffebord.
Och detta kaffebord var icke allenast
renons på alla slags blommor, utan det
presenterade sig med utspildt kaffe på duken, osköljda
koppar, en ruinerad sockerskål och knappt tre
eller fyra skorpor i korgen, att icke nämna
det brödet och smöret egde utseende af att
ha haft besök af hönsens näbbar och klor.
Kortligen: det var ett öfvergifvet frukostbord
med några droppar kallt kaffe på pannan,
sådant som Viola brukade finna det, då hon
försofvit sig.
99
Ofverstinnan tyckte ej om fjäsk och gjorde
således aldrig afseende på annat än husets
ordning: den, som kom sent, fick nöja sig
med hvad som fans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
