Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viss morgon sade dig att jag såg mig
nödsakad underrätta honom om ditt förhållande?”
Vid dessa ord höjde Viola sakta upp sina
ögon. Der lyste i dem en harmsen blick.
”Jag har ingenting att ångra!” svarade
hon med den ungdomliga häftighet, som
ögonblickligt vill se sig rättfärdigad.
”Så mycket sämre för dig, mitt barn, om
du envisas att se saken från den sidan.”
”Och hvarföre så mycket sämre?”
”Emedan ångern öfver att ha trotsat icke
allenast mitt bestämda förbud, utan äfven sjelfva
konvenansens fordringar, måhända skulle
bevekt mig att fortfarande behålla dig.”
”Fortfarande behålla mig — ärnar då tant
icke det?”
”Omöjligt! Jag kan ej vidare åtaga mig
en ung flicka, som icke lärt sig ens sin första
pligt: lydnad för den, under hvars vård hon
står.” ;» ••
”0, min gud, hvad vill detta säga. .. Mina
fastrar, mina dyra, dyra fastrar kallade mig
aldrig olydig!”
”Det är möjligt. Också gick det kanske
an för dig att hos dem visa trotsighet utan
att sådant anmärktes?”
”Nej, nej”, utbrast Viola med en stark
morgonrodnad på hvardera kinden, ”det var
icke på det stället!”
”Huru var der då — om man törs fråga?”
”Det var så, att de aldrig fordrade att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
