Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rNej, det förstås . . . men likväl äro dessa
hemliga möten orätta.”
”Orätta — ha icke alla tiders älskande,
som man hindrat att se hvarandra, sjelfva
förskaffat sig denna rättighet? Det enda fel, jag
begått, är att jag låtit stoltheten hindra mig
att från början begagna all den
mystifikation, som jag bort ge min intrig.”
Viola teg.
”Tro mig, du, det är icke sjelfva mötena
som klandras — likså gerna kunde man
klandra att Gud nedlagt kärlek i unga menniskors
hjertan — men man klandrar min
oförsigtig-bet, hvarigenom allt blifvit bekant. . . eller är
det ej öfver min oförsigtighet man larmar?”
”Jo, i sanning, deri har du rätt.”
”Ser du, så står det till med verldens
bifall och klander — på sådana grunder hvilar
dess omdöme............Men till saken . . . Viola,
denna afton ...”
”Nåväl?”
”. . . kommer Emil att se mig för sista
gången . . .”
”Hvar?”
. . här hos dig, min dyra, dyra Viola!”
”Huru?”
”Ab, herre gud, sc icke så häpen ut! Jag
har lofvat honom det.”
”Du har lofvat löjtnanten att emottaga honom
hos mig, hos migf*
”Ja, ja, ja — allt i förlitande på din barm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
