Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”. . . eller stroke med på ombytet?”
”Men du kan icke neka, min lilla
svägerska, att du beständigt häntyder på min död?”
”0, gud, han gör mig, mig, en så
fasans-värd förebråelse! Ar det icke du sjelf som
skrämt upp min oro med din förutsägelse att
du icke upplefver nästa höst?”
”Jag har haft och jag har ännu denna idé
eller aning, hvad man vill kalla den . .. Men
låt oss upprigtigt undersöka hvarifrån jag
erhållit den!”
”Från dina drömmar naturligtvis.”
”Tror du det, Laura . . . Hvem var det
som, långt innan jag hade dessa drömmar,
sökte öfvertyga mig att min helsa fordrade
afsöndring från verlden? Hvem suckade jemt
och till och med grät öfver min sjuklighet.,
min död, på hvilken jag sjelf icke tänkte?
Hvem såg ständigt sorg och likprocessioner i
korten, och hvem häntydde på mystifikationer,
som man borde dölja, men likväl förrådde?”
Fru Laura hade förut bleknat, men under
alla dessa hopade frågor hade hennes ansigte
antagit en helt och hållet gråaktig färg.
”Märk”, fortsatte krigsrådet med en djup
och allvarlig blick, men en blick, som likväl
icke förnekade sin mildhet, ”märk: jag frågar
icke efter någon orsak, ty jag är öfvertygad
att den är dig sjelf omedveten.”
”Jag förstår ej ett ord af hvad du talar,”
yttrade slutligen den unga qvinnan med denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
