Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, så som det tyvärr ofta utmärker den
oskyldiga.”
”Åhår
rJag tror på Emils förklaring. Han är
öjelfva hedern. Och främst tror jag på det
stackars barnets eget bref till sin förmyndare:
det röjer hela ädelheten och den oskyldiga
naivetén i hennes känslor och tankar.”
”Må vara .. . Emellertid känner jag mig
topp rasande, hvar gång jag tänker på att en
sådan stympare i konsten som Emil — en
man, hvilken bort födas på glaciererna —
blir hjelten i ett stort dubbel-äfventyr, medan
en annan fattig fan går och svälter i hjel vid
sina hvardagskräsligheter.”
”Ts . . . någon går i trappan!”
”Minsann är det icke vår unge lebensbruder,
den käre doktorn, som kommer der strykande
sig om munnen — man vet hvad det be-
tyder. ”
| ”God morgon, broder!” helsade kyrkoherden.
”Tjenare, mine herrar!” svarade doktorn,
som nu hunnit nedför sista trappsteget . ..
”Aha, vän Charles, du är ute på spaning —
men gå hem du, min son, och sof af dig för-
hoppningarnas rus ... du skulle eljest få
feber af otålighet, innan turen kommer till dig’*
”Ah, ba”, svarade löjnanten, slående på
tickan, ”presten vet att jag kommer per-
mitterad!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
