Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej, lång derifrån, men så skall du väl
icke heller hålla henne så här imnuradp
”Inmurad?”
”Löjtnant Charles och några andra unga
män ha under flerehanda, fullkomligt passande
förevändningar sökt — ehuru alltid
förgäf-ves — att få inträde. . . Af hvilken anlednicg
nekar du det?”
”Löjtnant Charles Marbin och de öfrige
berrarne, hans goda vänner, ha förut icke
blifvit emottagna här.”
”Förut hör icke hit. Nu måste du göra
förändring i mycket. En förmyndare, som i
sitt bus eger en pupill, den han behöfver
gifta bort ju förr desto hellre .. .”
”Och hvarför det då?”
”Så du frågar! Du var ju ganska orolig att
få henne försörjd, redan innan hon kom hit.”
Krigsrådet rodnade och lät snusdosan
be-skrifva allt hastigare cirklar mellan fingrarna.
Doktorn fortsatte, utan att låtsa se:
”Detta unga, oerfarna och fördjefladt sköna
lilla dufvoväsende kan icke lemnas handlöst
ut i verlden, ty — för att tala i bildspråk —
hennes lednadsfarkost utan styre skulle då
drifva mot en hel krans af älskogsbränningar.”
Krigsrådet rodnade allt djupare, men
svarade ingenting.
”Lars Mauritz är också af samma tanke,
min bror!... Du måste ge med dig!”
Men så besinna då mina vanor, min afsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
