Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men” — och kyrkoherden såg mera
skälmaktig ut än det egentligen tillkom en
biktfader — ”var det icke också något mera?r
Med en hög rodnad svarade Viola:
”Jo, någonting kanske tusenfalt värre än
det föregående. . . Jag undrar när jag lär
mig att låta tankarne föregå handlingen?”
”När fröken ger sig ro att låta tankarna
få yttra sig, innan fröken handlar.”
”Det blir ej lätt det. . .”
”... men nödvändigt...........Emellertid var
det sant att. . .”
”. .. att jag, ifrån att ha kränkt min
förmyndares granutyckthet geuom en oursäktlig
munterhet, ännu förskräckligare sårade honom
genom min påflugenhet. Det är sant.”
”Stackars den lilla fröken!”
”Ja, icke rätt: det är skäl att beklaga de
oerfarna ... I mitt bjertas ångest kände jag
endast bebofvet, att visa ånger och vinna
förlåtelse. Men jag hade redan då bort känna
krigsrådet nog för att veta det just detta sätt
skulle nedsättta mig mer än allt annat.”
”Jag tror’ att fröken Viola här dömer
alltför strängt! Severin eger tillräckligt varm
känsla och k tillräcklig menniskokännedom att
icke misskänna frökens vänliga handling,
men . . .
”Ja, stanna der, min gode biktfader, så
fortsätter jag i stället! Och fortsättnigen lyder
så: Men detta slags kär.slouibroit triiiiar ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
