Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud tyckes det mig soin vårt förhållande
en lång stund varit omvändt.”
”Är företrädet nu slut?” frågade Viola, i
det hon steg upp och gjorde en • kall nigning.
’’Blott några ord . . . Fröken är van vid
ett lif af mera förströelse än det närvarande,
och då det hvarken är min rättighet eller
af-sigt att hålla fröken inom en så inskränkt
rymd som sin förmyndares gebit, så skola vi
nu med tillhjelp af doktorn och kyrkoherden
uppfinna några passande förströelser.”
”Jag tackar — men jag tror icke att jag
blir särdeles disponerad. Annat hade det
varit, i fall herr krigsrådet sjelf.. . dock förlåt
mig, nu pratade jag fullkomligt tokigt! Jag vet
ju att herr krigsrådet icke deltager i något
slags förströelse.”
”Och skulle väl fröken Viola känna
ringaste saknad, om den fordrande förmyndaren
hölle sig hemma?”
”Jag skall alltid sakna att ej vid min sida
cga den vän, som jag icke vidare väntar, men
alltid önskar att se der.”
”Tack, tack. .. Jag ärnar nu verkligen
söka öfvervinna min motvilja för vissa saker.
Till en början följer jag fröken i morgon på
en promenad i stadens vackra lustpark.”
”0, är det väl möjligt?” Ur Violas ansigte
försvann hvarje skymt af förtrytelse. ”Jag hade
icke förtjent så mycken godhet just nu —
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
