Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
Promenaden.
Under det vår hjeltinna var sysselsatt med
sina funderingar, kan man väl föreställa sig
att fru Laura icke heller var utan sinn.
Den goda, söta fru Laura, som varit en
komplett oskyldig och nästan obetydlig varelse
allt sedan Violas ankomst till huset, fann nu
skäl att röra på sig litet, att, med ett ord,
icke längre glömma bort sig sjelf, ty vid detta
laget måtte väl hennes älskade svåger bafva
glömt ända till minnet af den tid, då hon ville
bafva lörhand i alla spel.
I anseende till lilla frökens uteblifvande
befunno sig Severin och Laura på tu man
hand vid frukostbordet.
Det är en sak alldeles utan fråga, att
svägerskor icke böra hafva öfverflödiga
pretentioner, och ingen vill väl heller påstå att
fru Laura hade några sådana — numera. Men
ändå föll det sig svårt att smälta det hennes
frågor, tre gånger upprepade, blefvo utan svar.
”Min käre Severin”, hette det nu, och den
milda pickola-flöjten förvandlades af sig sjelf
till en ostämd gnällande fiolstämma, ”min käre
Severin, du har blifvit mycket tankspridd !”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
